Åh vad härligt att gå en kvällspromenad!

Jag är full av glädje och energi just nu (toppen då vi strax ska sova, men ändå). Jag kände redan från promenadens början att stumpen kändes fin och att protesen satt tipp topp, så jag ökade sträckan med 100 m till. Sen vi flyttade hit har jag haft som mål att hela tiden öka sträckan jag går, för att bygga gångsträckan. Målet är i höst att kunna gå “rundan runt” utan att få skavsår. På morgonen brukar jag antingen gå med protes eller kryckor och sen på kvällen tar jag det andra alternativet, för att få en allsidig träning.

Jag gick snabbare än vad jag brukar göra ikväll och hästarna i hagen tittade på mig när jag gick förbi. Hela min kropp var fylld av glädje, vilken härlig känsla! Jag bestämde tidigt att jag skulle ta 100 m till och när jag kom tillbaka till huset kändes det som att jag hade kunnat gå längre! Men det är bättre att gå så att jag inte får skavsår, för det drar ner humöret så mycket. “Kan jag inte göra någonting, utan att få skavsår?” Ja.. den känslan, om ni förstår

Åhh vad härligt, nu känner jag mig nöjd med dagen!

* En underbar förmiddag med min bästis Ida
* Ett bra möte med min bostadsanpassare, snart kommer det nya elopedsgaraget!
* Solat och läst en ny bok jag fick låna av Ida som verkar jättebra (berättar mer sen)
* Kört Pontas tillsammans med D och N. Jättetrevligt!
* Duschat Cira med schampoo och balsam, nu luktar hon gott!
* Tagit en PPW (Protes Power Walk) alldeles själv och njutit av livet

Godnatt kära läsare!

Ikväll har jag, N och D varit ute med både hundar, barn och häst. Jättekul! Pontas var pigg som en liten lärka och vi travade på ganska friskt och när vi vände hemåt var det hon som ville trava och jösses vad den lilla donnan spann iväg. Hon klämde in tre galoppsteg tom Nu har vi fått ordning på selen och allt sitter som det ska, så nu ser jag fram emot många härliga körturer med Pontas, hon är riktigt härlig!

Cira blev “attackerad” av chiuahuas (hur stavas det egentligen?) och hon brydde sig inte ett skit, förutom en liten ragg. Det är så skönt att ha en sk “kamphundsras” som struntar totalt i att käka upp fem små ettriga….

Däremot passade min flicka på att bada lite i tjärren längs med vägen, så nu när vi kom upp till huset blev det stordusch med både schampoo och balsam. Nu ligger hon i sin säng och torkar Anders jobbar natt inatt, så jag får se om Cira och jag lyxar till det med att hon får sova i sängen… Mohahaha…

Själv ska jag nog sadla på mig benet och ta en kvällspromenad med mig själv