De senaste dagarna har jag gått i ett sorts “glädjerus”. Det har berott på att jag har mött en hel del fina människor, hjälpsamma människor och ödmjuka människor. Det värmer när det trots allt är år 2010 och alla ska tänka på sig själva etc.

Idag lämnade jag lite halvakut in Drutten (vår bil) för att byta hans främre däck som knappt varit körsäkra den sista tiden. Skäms på matte och husse! När jag steppade in i den rekommenderade verkstaden (tack grannen för bra tips) så blev resultatet efter ca 5 minuters beskrivning av problemet mm följande: de skulle behålla drutten, skjutsa mig till gymmet, jag skulle hinna simma etc och sedan ringa dem, de hämtar upp mig och kör mig till verkstaden, jag får tillbaka Drutten med fina framdäck – glad och nöjd.

Ni kan tro att jag knappt trodde mina öron då de berättade att det smartaste var att göra på detta sätt. Jag var tvungen att tacka dem flera gånger, för det var verkligen supervärdefullt! Och det kändes så lyxigt att få skjuts fram och tillbaka när jag var och simmade. Verkligen en eloge! Jag ska köpa en god bullängd och åka till dem med någon dag som tack.

Dagar som dessa, när jag möter människor som är så fina, det gör mig sååå glad!