Balans i livet

On June 2, 2010, in Mina tankar, by Supermadde

Det svåraste för mig i livet är att hitta en balans mellan sorgen över att ha förlorat benet och glädjen över livet och allt det positiva jag får vara med om, tack vare amputationen.

Den 16e juni firar jag och stumpen 5år tillsammans och jag minns fortfarande min sista vecka som tvåbent väldigt tydligt. Jag minns när jag satt i min kompis kök, skrivandes i min bok och allt jag längtade efter var att få sinnesro.

Jag minns sista stegen, i den mörka korridoren, tidigt på morgonen på avdelningen. När jag för sista gången duschade och sa farväl till mitt ben och förklarade att jag var tvungen att göra såhär för att jag skulle kunna leva vidare.

Jag är så kluven i saknaden och glädjen men jag vet att jag ska vara glad över att jag lever och att läkarna bara behövde ta bort ett ben – det hade ju kunnat bli värre…

Det jag saknar mest som tvåbent är nog känslan av att allting är så lätt. Det existerar inga funderingar om man kan powerwalka en timme på morgonen och sen en till på kvällen – för skojs skull.

Att aldrig fundera över om man orkar gå en viss sträcka, utan skavsår. Att ha två ben som ser likadana ut…
Enkelheten att bara kunna göra det man vill, när man vill…

Rusa ner för trapporna, springa en härlig runda med den man har kär, gå längs sandstranden och svalka fötterna, hand i hand. Att inte ha ont i varje steg för att protesen klämmer och trycker…. Att kunna dansa snabbt och bara njuta av livet..

Köpa högklackade skor och ha en klänning precis till knäna…

Ja, som ni förstår så är det en hel del att sakna och vissa dagar känns sämre än andra. Jag trivs jättebra i mitt liv men ibland kommer känslan av sorg rinnandes över mig…

Jag kommer ihåg en gång när jag var ca 13 år och hade en kort svart kjol på mig. Jag tittade på benen och konstaterade att jag tyckte dem var jättefina. Sju år senare blev det bara 1 1/2 ben…

Men som jag alltid sagt, det är bättre att ha ett snyggt ben än två fula!

 

0 Responses to Balans i livet

  1. Petter says:

    Sånt där vi tvåbeningar inte ens funderar över och sedan gnäller över en sten eller lite grus i dojjan. :-)

    Kan tänka mig att det blir en hel del funderingar när “årsdagen” närmar sig men å andra sidan kanske ditt liv faktiskt är bättre nu än innan. Och ett gott humör och jävlar anamma hjälper väl till. Man får ju faktiskt gilla läget.

    Du KAN faktiskt använda kort kjol och högklackat. Skippa protesen och använd en snygg klacksko med kryckorna. Du är väl lika snygg med ett ben som någon annan med två.

    Jag har sett en och annan amputerad som endast använt kryckor med snygga klänningar.
    För 10-12 år sedan på en festival såg jag en ung tjej med en väldigt kort och tajt klänning. Hon måste ha varit amputerad vid höften för ingen stump syntes till.
    Hon gled smidigt fram bland allt folk på sina kryckor och såg helt oberörd ut. Hon hade dock inte högklackat utan en Doc Martinkänga på högerfoten.

    Med ditt självförtroende är det säkert ingen match. Eller?

    • admin says:

      Hej Petter

      Nej, jag har inga problem med att ha klänning och kryckor – jag tycker att jag är snyggare i kort kort – utan protesen. Protesen kommer aldrig bli en del av mig, den är endast ett hjälpmedel. Så ska jag känna mig som MADDE vill jag vara utan den.

      Det är ju som sagt inte enbentheten i sig, utan saknaden efter att ha två hela ben och allt som hör till det…

  2. Petter says:

    Bra sagt det där att protesen endast är ett hjälpmedel. Tror att många ser en protes som en ersättning för benet och därmed förväntar sig att det ska bli som vanligt igen.

    Kanske därför en del blir bittra och förbaskade. Vem vet? Livet blir ju som sagt inte helt som det var innan.

    Du har en skön attityd och en bra inställning. Det gillar jag. Kör på och njut av livet.

    • admin says:

      Ja, tyvärr kan det även vara en del sjukgymnaster och ortopedingenjörer som säger “snart ska du se att protesen känns som en del av dig” och så vill jag iallafall INTE se det. Protesen kommer aldrig bli en del av MIG, det är endast ett hjälpmedel som gör att jag kan göra roliga saker – lättare. Men när den åker av, då känner jag mig som MIG! Det finns ingen bättre känsla än att få ta av mig benet efter en lång dag med protesen på… What a feeling :-)

      Hoppas du njuter av livet du med!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>